Därför kliver jag av Bodenlistan

Moderaterna i Boden har nu fastställt den kommunala valsedeln. Resultatet av den blev att jag placerades som nr 6. För egen del innebär detta att jag jämfört med valet för fyra år sedan blir nedflyttad.

Trots att jag sitter i den moderata länsledningen, trots att jag numera sitter i partiledningen och i SKL på riksplanet. Trots att vi i Boden har en skriande brist på kvinnor och personer under 60 år på valsedeln.

Jag har varit aktiv i kommunpolitiken i Boden i åtta år och haft många lärorika och roliga stunder. Politik ligger mig varmt om hjärtat och jag brinner för de moderata idéerna. Sen jag började i kommunpolitiken har jag successivt fått tyngre och fler uppdrag, helt i enlighet med min egen ambitionsnivå. I Norrbotten är jag vice länsordförande för Moderaterna. På riksplanet är jag numera vice ordförande för Moderatkvinnorna. Det sistnämnda innebär att jag är adjungerad till Moderaternas partistyrelse och där har förmånen att sitta och diskutera politik kring samma bord som statsministern, justitieministern m.fl.

Jag har också förmånen att kunna påverka kommunpolitiken genom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Där finns landets alla ledande kommun- och landstingspolitiker samlade – oavsett partifärg. Inom SKL är jag vald till moderaternas gruppledare i beredningen Socialpolitik och individomsorg, frågor som har direkt bäring på mitt kommunala uppdrag som vice ordförande för socialnämnden i Boden.

Vid valet 2006 stod jag efter tre män på plats 4 på moderaternas valsedel i Boden, något som sporrade och gjorde att jag jobbade hårt i valrörelsen för att det skulle gå bra för (M) i Boden. Vi gjorde ett rekordval och det blev en härlig utmaning att ta sig an tyngre uppdrag lokalt. Bara Olle Lindström fick fler personkryss än mig inom moderaterna år 2006 och jag såg det som ett gott betyg av bodensarna.

Men.

I takt med att jag fått tyngre uppdrag i partiet på nationell och regional nivå så har jag märkt av en större tystnad och motstånd lokalt bland en grupp partikollegor i Boden, något som visat sig i resultatet av provvalet och sen vid den slutliga utformningen av listan. Av vänner inom det lokala näringslivet och andra med insyn har jag fått tydliga signaler det senaste året om att jag medvetet motarbetas av vissa inom partiet. Min ålder och kön ses enligt uppgift som ett problem. Och nu flyttas jag alltså ned på den kommunala valsedeln jämfört med valet 2006.

Därför väljer jag nu att fokusera min tid och kraft för att moderaterna ska bli starkare på länsplanet, jag är övertygad om att Norrbotten behöver större del av moderat politik för att ytterligare utvecklas och förbättras. Min andraplats på riksdagslistan för moderaterna är jag glad och stolt över, och jag kommer att jobba hårt för att vi ska få fler mandat i valet 2010.

Jag hade gärna fortsatt att jobba för bodensarna på lokalplanet, men starkare krafter inom partiet i Boden vill annorlunda. Av hänsyn till Moderaterna – som för mig är viktigare än internt käbbel - väljer jag att inte offentligt ta upp de synpunkter man skulle kunna ha kring vissa delar i nomineringsprocessen.

Det är viktigt att vi nu jobbar mot valseger på alla håll. Politiken är viktig. Norrbotten är viktigt.

I Boden lämnar jag – tyvärr - min plats till förmån för andra.